Att använda grödor som kan odlas i vårt nordiska klimat till djurfoder är en väsentlig del av att lyckas säkerställa en hållbar och trygg framtid för mjölkproduktionen, även i händelse av kris och konflikt. Mejeriföretaget Valio vill nu dela med sig av sina erfarenheter av omställningen till sojafritt foder och belyser foderfrågans betydelse för självförsörjningen av basala livsmedel så som mjölk.
En känsla av matnationalism genomsyrar många av våra inköpsbeslut, och de flesta ser det som positivt att stödja lokala jordbrukare för att bibehålla en hög självförsörjningsgrad i landet i händelse av kris där möjligheten att importera mat från utlandet kan påverkas. Men i jakten på det svenska kan det finnas en risk för ökad sårbarhet inom försörjningen av basala livsmedel i dagens Europa. Sverige skulle ha svårt att ensamt vara helt självförsörjande när det gäller baslivsmedel, och vinner på att ha ett samarbete och erfarenhetsutbyte med grannländer som Finland. En tydlig illustration av detta återfinns inom svensk mjölkproduktionen där utländsk soja fortfarande används i fodret till korna.
Samarbete över gränserna för ökad motståndskraft
Under stora delar av vår moderna tid har mjölkkor i både Sverige och Finland fått sojamjöl på grund av dess höga proteinhalt. Trots att sojamjöl är ett utmärkt foder ur djurens perspektiv, är det inte längre hållbart att förlita sig på en utländsk och ibland problematisk gröda när det finns alternativ som fungerar väl att odla i nordiskt klimat. För fem år sedan uteslöt Valio helt soja i fodret till korna.
”I vår mjölkproduktion kommer största delen av proteinbehovet från klövervallarna. Detta protein räcker dock inte helt, så för att uppfylla kons behov kompletterar vi med bondböna, ärter och rybs, som till stor del odlas på gården. Utöver denna bas har vi ett köpt foder och innan Valios beslut om sojafrihet var den baserat på soja. Övergången till sojafritt var helt odramatisk, och nuförtiden baseras det köpta fodret på rybs. På vår gård jobbar vi för en hög självförsörjningsgrad på foder. Andelen fabriksfoder ligger på endast ca 4% av mjölkkornas totala foderintag” säger Eko-bonden Jussi Murto-Koivisto om övergången till sojafritt foder.
Sverige kan också bli helt sojafritt
Förutsättningarna för inhemsk odling av grödor som passar som foder till mjölkkor är lika gynnsamma i Sverige som i Finland. Trots att utvecklingen mot sojafritt foder har kommit långt i Sverige, används fortfarande sojamjöl i fodret på många mjölkgårdar.
“Även om en stor del av sojan som används på svenska gårdar är eko-certifierad och inte importeras från sojaodlingar som bidrar till skogsskövling, är det viktigt att minska beroendet av insatsvaror som odlas långt bort, när det finns likvärdiga alternativ som enkelt kan odlas på hemmaplan eller på närmare breddgrader. I den konventionella mjölkproduktionen har man till stor del ersatt sojan med värmebehandlat rapsmjöl och bland de ekologiska gårdarna ser vi redan flera goda exempel där man ger sina mjölkkor åkerböna, raps och vall. Men det finns ingen anledning att inte sträva efter att följa Valios exempel och helt utesluta soja ur fodret på alla svenska mjölkgårdar. En ny strategi som innefattar nyttjande av foderråvaror som går att odla i nordiskt klimat, och fler samarbeten inom den nordiska mjölkindustrin för närodlade grödor, skulle bidra till att säkerställa en hållbar och trygg framtid för mjölkproduktionen både här i Sverige och i våra nordiska grannländer” säger Rolf Spörndly, SLU.
