Orealistiska skönhetsideal har länge skadat kvinnors självkänsla, förstärkta av kraftigt retuscherade bilder som främjar omöjliga ideal. Med den snabba utvecklingen av AI kommer problemet att bli ännu större. Under nästa år spås 90% av innehållet online vara AI-genererat.
Kan vi skapa en värld där kvinnor känner att de duger som de är? Dove bjöd in till ett seminarium där Xperhotelsandtable.se fanns på plats för att lyssna till vad man kommit fram till i detta viktiga ämne.
Vi behöver fundera på vad vi kan göra för att skapa mer positiva utvecklingsvägar när det gäller synen på den mänskliga kroppen och utseende. Studier visar att många människor tror att de som ser bra ut också är lyckligare och mer framgångsrika i livet. Detta leder ofta till en uppfattning om att utseendet är avgörande för ens värde som person – ett ansvar och ett misslyckande som individen själv bär.
Många unga, till exempel 12-åringar, tar på sig skulden om de inte uppfyller de orealistiska ideal kring kroppsstorlek och utseende som samhället förmedlar. Detta leder till utbredd kroppsskam, eftersom det är omöjligt att leva upp till sådana ideal. Varför använder vi då sociala medier så flitigt, trots att de kan förstärka dessa skadliga ideal? Forskning visar att både kvinnor och män löper ökad risk att drabbas av negativa konsekvenser, som till exempel dålig självkänsla och kroppslig missnöjdhet.
Användningen av sociala medier kan förstärka uppfattningen om att det finns “fel” med ens egen kropp, när man ständigt jämför sig med de retuscherade och idealiserade bilder man ser. Denna internalisering av snäva skönhetsideal, där de blir den enda bilden av hur man “bör” se ut, är ett stort problem.
Många företag, som Dove, har försökt arbeta med dessa frågor och utmana samhällets normer kring utseende. Dove har exempelvis lovat att aldrig använda AI-retuscherade bilder i sin marknadsföring. Trots sådana initiativ finns det fortfarande mycket arbete kvar att göra för att förändra de negativa attityder och konsekvenser som uppstår när människor internaliserar orealistiska utseendeideal. Genom ökad medvetenhet, kritiskt tänkande och kollektiva insatser från såväl individer som organisationer och samhället i stort, hoppas vi kunna skapa en mer positiv och inkluderande attityd till den mänskliga kroppen.
Deltagarna i paneldiskussionen berättade att det visade sig att de på den visade bilden tittade främst på sådana detaljer på sin egen kropp som de kände sig missnöjda med. Detta vittnar om den press som många människor känner kring sitt utseende och sin kropp, särskilt i sociala medier-sammanhang.
Paneldeltagarna var eniga om att de vill se mer autentiskt och äkta innehåll från skapare framöver. De uttryckte en önskan om att se fler bilder och videos där personerna visar sig själva i alla lägen, inte bara när de är perfekt sminkade och fixade. En annan aspekt som togs upp var att det sällan kontrolleras huruvida de slutliga bilderna har blivit retuscherade med hjälp av AI-teknik, trots att detta ibland avtalas i förväg.
Panelen menade att det är lättare för människor att prata om sitt utseende än om sin mentala hälsa eller sin livssituation i övrigt. Deltagarna ville se ett skifte där fokus flyttas från den yttre formen till individens mående och inre liv. De betonade att ansvaret för detta inte bara ligger på inflytelserika personer, utan även på företag och att konsumenter själva behöver vara kritiska. Som råd till inflytelserika personer och företag framhöll panelen att de bör dela med sig av mer “ofiltrerat” material, där de visar sig själva utan redigering.
Om mer sådant material finns ute, kan det även påverka vad AI-system lär sig att fokusera på. Panelen uppmuntrade också till att våga ta upp svåra ämnen och att ifrågasätta rådande normer kring utseende och perfektion.
Anna Felländer
Carolina Lunde
Sammy
Anna Felländer, tidigare chefsekonom på Swedbank och ledande expert inom AI och etiska frågor kring teknikens påverkan på samhället. Anna berättar om den stundande AI utvecklingen, och hur vi ser att detta kommer påverka de bilder som möter unga tjejer online.
Carolina Lunde, professor i psykologi vid Göteborgs universitet där hon driver forskningsprojekt som relaterar till barn och ungdomar. Carolina delar forskningsinsikter om hur skadliga ideal påverkar unga tjejer, och motsatt – vad vi kan lära av forskningen för att bygga unga tjejers motståndskraft.
